Bassäng i reningsverk.

En av de stora bassänger som finns i HelsingeVattens reningsverk i Edsbyn, och som används för att skilja vattnet åt från skräp och föroreningar.

De måste ta hand om dina gamla våtservetter

Att det som spolas ner i toaletten inte försvinner, det förstår alla. Men visste du vart allt tar vägen och vad som händer med avloppsvattnet? Vi har besökt Edsbyns reningsverk – och sett vilka problem de ”fulspolade” sakerna orsakar.

Det är ett budskap som tål att upprepas: fulspola inte. Med andra ord, spola inte ner saker som inte hör hemma i avloppen. För även om det

försvinner ner i avloppet och du inte ser det längre – är det någon annan som måste ta hand om det efteråt. Oftast blir det personalen på HelsingeVatten.

- Det tar ganska mycket tid och blir rätt kostsamt, säger Elin Lindholm Thor, driftchef VA Ovanåker på HelsingeVatten.

HelsingeVatten är ett kommunalägt bolag som sköter om vatten och avlopp i både Bollnäs och Ovanåkers kommun. Här i Ovanåker innebär det bland annat att man ansvarar för 26,3 mil vattenledningar, sex vattenverk, elva reningsverk, 52 pumpstationer och 17,9 mil avloppsledningar som ska hållas i ett bra skick.

Ett av de sex reningsverken ligger i Edsbyn. Här pågår ständigt den komplicerade processen med att rena avloppsvattnet, så att det kan få rinna tillbaka ut i Voxnan. Reningsprocessen har flera olika steg och tar lång tid. Det tar ungefär ett och ett halvt dygn innan vattnet passerat igenom hela processen och är rent igen.

På en anslagstavla i entrén sitter ett kollage av olika saker som hittats i avloppsvattnet. Här finns alla möjliga saker som spolats ner trots att man inte får göra det: leksaksbilar, akvariefiskar, strumpbyxor… Listan är lång. Och orsakar problem. - Våra största problem är våtservetter, dambindor och bomullstops. De förekommer i stora mängder och orsakar stopp och störningar, säger Olov Unger, drifttekniker.

Han visar bilder som personalen själva tagit av igenproppade ledningar vid pumpstationer, där nedspolade våtservetter har klumpat ihop sig till hårda nystan som helt sätter stopp för vattnet. Det leder till mera jobb för personalen, som måste ägna mycket tid åt att plocka upp och rengöra utrustningen för att pumpstationerna ska fungera. 

Skräp som spolats ner i avloppet.

På en anslagstavla i entrén sitter ett kollage av olika saker som hittats i avloppsvattnet. Här finns alla möjliga saker som spolats ner trots att man inte får göra det: leksaksbilar, akvariefiskar, strumpbyxor… Listan är lång. Och orsakar problem. - Våra största problem är våtservetter, dambindor och bomullstops. De förekommer i stora mängder och orsakar stopp och störningar, säger Olov Unger, drifttekniker.

Han visar bilder som personalen själva tagit av igenproppade ledningar vid pumpstationer, där nedspolade våtservetter har klumpat ihop sig till hårda nystan som helt sätter stopp för vattnet. Det leder till mera jobb för personalen, som måste ägna mycket tid åt att plocka upp och rengöra utrustningen för att pumpstationerna ska fungera.

Allting som vi spolar ner i toaletten kommer till reningsverket. Och spolar vi ner fel saker, då leder det till problem där. Det kan vara bra att ha i åtanke, tycker Elin Thor.

- Om alla skötte det här och bara spolade ner sånt man får spola ner, då skulle det leda till en bättre arbetsmiljö för vår personal, det tycker jag är ett viktigt argument.

 

Drifttekniker visar anläggning som renar avloppsvatten.

Olof Unger, drifttekniker på HelsingeVatten, visar en av anläggningarna som används för att rena avloppsvattnet. Här samlas en del av det skräp som vi spolat ner i avloppet. I värsta fall orsakar skräpet stopp, som i anläggningen på den lilla bilden. Ett sådant stopp tar en hel del tid och resurser som annars hade kunnat läggas på annat

TOALETTVETT från Svenskt Vatten

Fulspola - Att fulspola innebär att man spolar ned något annat än kiss, bajs och toalettpapper i toaletten.

Fultorka - Att torka sig med någonting annat än toalettpapper när detta är slut. Det är helt okej så länge som detta slängs bland förbränningsbara sopor och inte spolas ned i toaletten.

Sveriges Vanligaste Fultorkningar

Hushållspapper (24%)

Pappersnäsduk (10%)

Servetter (7%)

Våtservetter (6%)

Pappershandduk (3%)

Utrivna tidningssidor (2%)

Underkläder eller annan textil (1%)

Annat (1%)

Detta får man slänga i toan: Allt som kommer inifrån kroppen – kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Toalettpapper är också gjort för att spolas ned i toaletten. Hushållspapper och våtservetter däremot löses inte upp av vatten.

Sluta fulspola – bästa tipset: Ha alltid en papperskorg på toaletten där hushållspapper, våtservetter och annat skräp kan slängas. Skräp ska alltid slängas bland förbränningsbara sopor.


Senast uppdaterad 2020-11-19 12.35


Genvägar