Avloppsfakta

Avloppsvatten eller spillvatten kallas det vatten som kommer från hushållet. Det vill säga toalett, dusch, disk och tvätt. Egentligen innefattar termen avloppsvatten både spillvatten (från hushåll) och dagvatten, men oftast menar man spillvatten när man använder avloppsvatten.

Det här händer i ett avloppsreningsverk

Oftast renas avloppsvatten genom tre steg. Men dessa tre steg kan se olika ut på olika reningsverk och komma i lite olika ordning, det finns också många olika tekniker för de olika stegen.

Grovrensgaller och sandfång. Större föremål avskiljs först i grovrensgallret. Det är ett galler som vattnet passerar genom, där de grövre föroreningarna som trasor, grenar och matrester avskiljs. Sandfånget är en bassäng där vattnet står så pass stilla att sanden hinner falla till botten och avskiljs på det sättet från vattnet. Grovrenset och sanden körs till BORAB för korrekt omhändertagande.

Biologisk rening. I biologisk rening används mikroorganismer för att rena vattnet från organiskt material. Organiskt material är det som vi spolar ner i toaletten och vasken, det vill säga bajs, och matrester. Mikroorganismerna "äter upp" det organiska materialet som finns i vattnet. Sådan rening sker också naturligt i våra sjöar och vattendrag. Skillnaden är att i ett reningsverk är miljön mer kontrollerad och optimerad för så god rening som möjligt under hela året. Mikroorganismerna äter och förökar sig och klumpar ihop sig och till slut blir de så många att de sjunker till botten och blir slam. Slammet avskiljs från botten, avvattnas och transporteras för att tillverka anläggningsjord.

Kemisk rening. Icke organiskt material renas från vattnet genom kemisk fällning. Då tillsätts en kemikalie som klumpar ihop partiklarna som är i vattnet med kemiska bindningar. Klumparna blir då så tunga att de sjunker till botten och blir slam.

Slam. Slammet är en restprodukt som innehåller det som renades bort från vattnet. Den största delen av innehållet är organiskt material. Ibland, som till exempel på Häggesta reningsverk, rötas slammet. Rötningen innebär att mikroorganismer äter av slammet och producerar metangas, denna gas kan sedan förädlas och användas till fordonsbränsle. Eller som i Häggesta används gasen för att värma upp reningsverket. Slammet ska sedan tas om hand och blir idag främst till anläggningsjord, som kan användas till bland annat gräsmattor och rabatter. I vissa delar av Sverige används slammet som gödsel på åkrar för matproduktion, då ställs högre krav på innehåll i slammet.

Miljöfarliga ämnen försvinner inte

Tänk på att miljöfarliga ämnen inte försvinner i reningsverket!
De stannar antingen i vattnet som leds ut till älven, eller hamnar i slammet som kommer att hamna i naturen. Spola inte ner sådant som inte kommer från din kropp eller är toalettpapper, det förstör både reningen och slutprodukten.

Klimatförändringar och avloppsvatten

Då klimatförändringarna för med sig mer extremväder innebär det fler och större skyfall. Hela samhället måste rusta för att minimera skadorna som dessa skyfall kan orsaka. Översvämnigar efter skyfall kan orsaka bland annat vattenskador, skred och oframkomlighet.

Helsinge Vatten jobbar ständigt med att bygga ut och förbättra våra ledningssystem för att kunna hantera avloppsvatten och dagvatten mer och mer effektivt. På många ställen får vi dagvatten i våra avloppsledningar, detta orsakar bräddningar och hög belastning på avloppspumpstationer och reningsverk. Just nu jobbar vi med att koppla bort dagvattenanslutningar till avloppsledningar. Vet du med dig att du har din takavvattning eller dränering kopplat till avloppsledningen bör du koppla bort detta så snart du kan.